söndag 19 december 2010

Tankens rörelse



När jag fastnat i tankar kring mitt projekt och inte kommit vidare kom jag in på tankens rörelse, vilket kan låta lite långsökt (kanske även lite pretentiöst). En tanke kan gå runt, runt och sedan leda vidare. Hur ser en visualisering av detta ut? 

Det var också utifrån hjärnans ”rörelsemönster”, som jag skulle vilja kalla det, jag också kom in på Mensas (kontroversiella) intelligenstest. Detta anser jag knyter an till ”abstrakta” rörelser (de som inte direkt kan iakttas, men som finns).



I testet ingår moment där åtta symboler presenteras. Utifrån dessa ska en nionde symbol väljas ut och placeras ut som den sista i ledet. 



Sambandet mellan symbolerna ser jag som en rörelse – liknande en animation av symbolerna.








Att visualisera olika aspekter av rörelse

Ok. Olika aspekter av rörelse, hur kan visualiseringar av dessa se ut – hur tänker jag mig att de ser ut.

Jag funderade kring vad jag skulle vilja kalla ”abstrakta rörelser”. De som inte är direkt iakttagbara (t ex kan en människans kroppsliga rörelse iakttas – utifrån – när denna går, springer osv.). Jag vill undersöka hur visualiseringar av dessa rörelser ser ut – hur ser det visuella mönstret ut?

 Jag har också i relation till detta funderat kring visuella mönster som slumpmässigt träder fram utifrån statistik och fakta.  Jag snubblande på ett visuellt mönster som skapats utifrån statistik ”i rörelse”. En anställd på Facebook fick fram en visuell bild utifrån statistik som utgår ifrån relationer mellan användare av Facebook världen över. Kanske inte så förvånande, men ändå fascinerande, att världskartan trädde fram som visuell bild utifrån den abstrakta statistiken. Punkterna och linjerna (eller rörelsen) mellan dem skapar också ett visuellt mönster.



måndag 13 december 2010

Vändpunkt


Jag utgick från rörelser. Jag började med att utgå ifrån vilka rörelser som är accepterade vid olika tidpunkter och på olika platser och beroende på ålder och grupptillhörighet. Detta gick vidare till att jag skulle undersöka hur jag själv rör mig på olika platser och sedan vidare till hur jag uppfattar att andra uppfattar mitt rörelsemönster och sedan vidare till enbart hur jag uppfattar hur andra uppfattar mitt rörelsemönster. Detta utmynnade i att jag skulle utmana mig själv i olika situationer när jag möter min omgivning. Det som var tänk var att jag skulle utsätta mig för obekväma situationer.

Den slutliga uppgiften jag gav mig själv kändes inte särskilt peppande eller lustfylld, vilken gjorde att jag låste mig rejält. Jag tror också att det i kombination med att jag jobbat extra gjort att jag haft väldigt svårt att gå vidare. Jag har funderat för mycket runt projektet att det till slut har det känts som en återvändsgränd vilket har varit stressande. Jag har sett projektet för mycket som ett problem när jag låst mig för mycket vid en enda tanke. Nu vill jag öppna upp för ett annat sätt att se på mitt projekt.

Rörelse som utgångspunkt är fortfarande aktuellt.

Rör sig människor olika fort beroende av tidpunkt under dygnet? Vilka faktorer kan påverka rörelsen, tidpunkt på dygnet, oväntat objekt i förhållande till plats?

Om jag placerar ut ett objekt i olika miljöer; hur förändrar det hur människor rör sig? I en miljö kanske objektet skapar omvägar förbi det medan ingen reflekterar över det i en annan miljö? Jag vill observera hur människors rörelsemönster ändras på grund av: 1. Det oväntade objektet - kvadraten 2. Miljön (objektet i förhållande till miljön/människorna i miljön.) 

Kan jag skapa ett visuellt mönster av dessa rörelser?